Loppis

Eftersom vi ska flytta måste vi tömma ut huset på gamla grejer och vi har en hel del sådana, mycket tack vare att en i familjen ogillar att slänga saker. Vad är då bättre än att sälja grejerna på en loppmarknad, kan man fråga sig? Tja, slänga skräpet är en variant men loppis blev det igår i alla fall. En för mig ny och märklig upplevelse.

Vi åkte till Täby Gallop och det började med långa rader av bilköer, 6-7 rader som alla säljare ordnade in sig i. Snarlikt gränsövergången mellan Gibraltar och Spanien fast raka köer istället för kurvade. Där satt vi i säkert 40 minuter innan de började släppa in oss varefter man körde till anvisad plats och parkerade. Kaoset kunde börja.

Upplägget är så att säljarna har mellan kl. 10-12 på sig att ställa fram sina prylar, därefter är det tänkt att köparna släpps in. Vi hade dock knappt hunnit öppna bakluckan på bilen innan vi stormades av en mobb som ville veta vad vi sålde och priser. Glöm det där med att plocka fram sakerna först alltså, det gjorde mobben åt oss. Första halvtimmen gick åt att hantera den smått tokiga folkmassan samtidigt som vi försökte plocka fram alla saker som skulle säljas, ställa upp dom på ett ordnat sätt, övervaka att ingen norpade någonting samt kommunicera med dom potentiella köparna. Puh!

Efter drygt en timme började det lugna ner sig och fortsatte sedan i en mer ”normal” takt. Mycket folk och förvånande hur många olika nationaliteter som fanns representerade. Vi hörde svenska, polska, ryska, tyska, spanska, holländska, danska, ett otal varianter av arabiska, engelska samt ett antal ej identifierade språk. Träffade även en gammal flygelev som gick runt där med sin flickvän. Liten värld.

En liten del av loppmarknaden på Täby Galopp. Dryga 20°C och stundals blåsigt var det.

Självklart ska det prutas på en loppmarknad men ibland blev det löjligt, speciellt tänker jag på prutningar på några (högkvalitativa) småprylar vi sålde för 5:-. Är det så illa ställt bör man kanske se över sin ekonomi.

En observation av jippot är att man i de flesta fall får ungefär hälften av priset man ursprungligen satte. Vi fick i alla fall ca 2/3 av alla prylar sålda och kom hem ett par tusenlappar rikare samt en del gammalt skräp fattigare.

Avgiften för att få en plats på Täby loppmarknad är 160:- och då får man en ca tre meter bred plats att sälja på. Allt som allt var det inte så illa som jag föreställde mig så nästa helg planerar vi att göra en runda till, denna gång förhoppningsvis lite visare. Tror att jag ska införskaffa en shock stick (en sådan där el-stöt pinne som dykare använder för att mota bort hajar) för att hålla ordning på köparna 🙂

Skola

Idag fick vi svar från Svenska skolan i Fuengirola angående platser och avgifter.

Det blir förmodligen så att vi flyttar mitt i ett läsår, eller till och med mitt i en termin, och därför viktigt att skolan har flexibilitet att ta emot sonen när det passar oss.

Det var inga problem med den saken, enligt rektor Per Jonsson. Man betalar avgiften för den del av terminen som eleven närvarar och det finns även lediga platser i den relevanta årskursen. Frågan om hur vi ska hantera skolgång är alltså löst.

Har även funderat på om det på längre sikt inte vore bättre med spansk skola. Dessvärre verkar det svårt att hitta någon information på nätet om hur detta skulle kunna genomföras praktiskt.  Exempelvis, vad händer under den första tiden när barnet inte kan språket? Att sitta ett antal månader på lektioner och inte förstå ett ord av vad som sägs lär ju inte vara direkt uppmuntrande för inlärningen eller trivseln.

Nåja, nu har vi en acceptabel lösning och vi kan fundera vidare på alternativ i lugn och ro.

Premiär

Vart ska man börja? Ungefär så tänkte jag för ett år sedan när det blev bestämt att vi skulle göra slag i saken och flytta till Spanien. Det kan vara krångligt nog att köpa semesterbostad i utlandet men komplexiteten ökar exponentiellt om man ska flytta utomlands permanent, dessutom med eget företag, barn som ska gå i skola, bil som ska med och allt det andra praktiska som man normalt inte ägnar många minuters tanke åt.

Vi, dvs jag och min fru, har i alla fall nu tagit fram ett ramverk för hur det hela ska genomföras:

  1. Renovera och sälja huset här hemma
  2. Sälja de flesta möbler, magasinera så lite som möjligt, ta med det nödvändigaste i bilen
  3. Korttidshyra bostad härifrån (upp till 1 månad) och bila ner
  4. Under denna månad, leta efter hus att långtidshyra ca ett år. Eventuellt med option att köpa.
  5. Om vi trivs och allt går planenligt, köpa hus

Vi är förnärvarande på steg 1 och avser lägga ut huset till försäljning så fort renoveringarna är färdiga vilket bör bli kort efter semestern är avklarad.

Vi måste försöka hålla oss till max ett års hyra pga taxering av vinst vid försäljning av nuvarande bostad. Så som jag tolkar reglerna, köper vi inom ett år har vi rätt till permanent uppskov och under det året är det tillfälligt uppskov som gäller. I annat fall är det bara att plocka fram plånboken och betala staten. (Skattemyndigheten: länk och länk)

Siktet är sedan inställt på Fuengirola, främst för att sonen ska gå i Svenska skolan där. Vi har tidigare även haft Torrevieja som alternativ men efter en del filosoferande tror vi att utsikterna att hitta jobb för min respektive är bättre i Fuengirola. Har fått intrycket, kanske felaktigt, att Torre mer är en ort där ”mogen ungdom” tillbringar sin tid och att fler barnfamiljer väljer Costa Del Sol framför Costa Blanca.

Utsikt mot Afrika från lägenhet i Casares, sommaren 2012

Förra sommaren tillbringade vi tre veckor i Casares (nära Estepona) och åkte då även runt på husvisiningar i Fuengirola med omnejd. Inledningsvis tyckte jag att det skulle vara en god idé att bo lite inlands men efter att ha tittat på hus i bl a Coín så ändrade jag mig. Det hus vi gillade mest var jättefint men för isolerat med hänsyn till sonen. Så nu är det bara kusten som gäller.

Utsikt från ett hus vi tittade på, någonstans runt Coín. Fint, lugnt och tyst men isolerat.

Hursomhelst är orten inte spikad på något sätt. Under vårt första år ska vi ägna några dagar åt att rekognosera orter från Fuengirola upp till Torrevieja. Så det kan sluta med att vi bosätter oss på någon annan ort än vad vi planerade i början.

Kommande dagar hade jag tänkt maila till diverse jurister på CDS för att se vem som bäst kan hjälpa oss med de juridiska bitarna. Det är främst registrering av företaget och löpande skatteredovisningar men även omregistrering av bil samt husköp som vi så småningom kommer behöva assistans med.

Dessutom måste vi få klarhet i hur vi ska gå tillväga med inskrivning av sonen i skolan. Mycket som är oklart där. Vi vet ju inte exakt när vi åker så hur ska vi säkra en plats, betala terminsavgift osv.

Mer om allt detta i ett kommande inlägg.